Följande lilla episod utspelar sig en helt vanlig eftermiddag i en sömnig liten Spansk fiskeby i Galicien, nordvästra Spanien.  Lugnet var totalt, det var siesta, och ändast kyrkklockorna hördes då och då.  Tills det kommer in en Tysk stor fin segelbåt…
Vi hade precis tagit en gästboj i den lilla hamnen något väster om La Coruna, Porto de Gorme, då det kommer in en Tysk Xp44. De skulle ta bojen framför oss. Det brallade på (som vanligt) och precis när han var vid bojen blåste vinden bort fören, varpå hustrun lutar sig så långt ut för att trots allt nå bojen, att hon stod på huvudet rätt i sjön.

Showen kunde börja. De var bara två ombord, och med hustrun i vattnet fick mannen det stressigt. När han fällde ner akterspegeln lyckades  han riva ner sin hydrovane (en sån där kombinerad vind och vatten snurra som ger el, kostade säkert multum) som satt uppfälld därbak. Då det var trångt mellan bojarna tog det tid att baxa runt sin stora båt i den byiga friska vinden. Under tiden drev hustrun snabbt ner mot oss på sin uppblåsbara flytväst. Som god sjöman tyckte jag det var dax att göra en insats att  försöka fånga upp den förbidrivande tyskan.  Mycket lämpligt kom vår fina MOB-lina till användning. Med ett välriktat kast mot den drivande damen kunde vi bogsera in henne till vår båt och få upp henne via badlejdaren där bak. Hon var naturligtvis väldigt tacksam, att få stå på ett däck igen. Mannen ombord hade det körigt. På vad han tyckte var ett lämpligt ställe fälldes ankaret. Oturligt nog tog det inte. Med god fart drev han nu rakt in i en musselodling! Med full back i maskin plöjer han ut på fritt vatten igen. Bara tur att ankaret inte fastnar där inne bland alla tampar.
Till slut ankrara han 200 meter i lä om oss och vi förpassar den nu något stelfrusna tyskan över till sin båt med vår jolle. Allt väl, trodde vi… Av någon okänd anledning hivar de upp ankaret igen och styr åter mot bojen framför oss. Nytt försök och showen fortsätter.

Denna gången får han bojen midskepps i lä. Vinden pressar ner båten över bojen som försvinner in under båten. Hustrun, som just fått torra kläder på sig, gör ingen större insats att försöka få tag på bojen då den försvinner in under båten. Tysken gör nu sitt största misstag, han kör både fram och back så det ryker, utan att veta var han har bojen eller bojtampen. Naturligtvis snurrar han upp allt snyggt på propelleraxeln. Tvärstopp i motorn, och med den friska vinden inser han att han snart driver ner på en anna båt. Full fart fram på fördäck och störtankra för att få stopp på sin stora båt. Knepigt läge för våra tyska vänner. Vi kliver i vår jolle, tar med en båtshake och lite tamp och puttrar över för att bistå. Under tiden har skepparen fått av sig kläderna och simmar med en tamp i munnen till en närliggande boj för att fästa sin båt i. Därefter hämtar han cyklop och en kniv och börjar dyka under båten. Snabbt inser han att det krävs en dykare för att få loss eländet. Ungefär samtdigt kommer det ut en spanjor roendes i sin båt och börjar skrika och skälla att vi inte får ligga på de här bojarna. Naturligtvis bara på spanska, men vi tolkade det som vi inte var välkommna. Den arge spanjoren säger också att det fattas en av hans bojar. Vi försöker förklara att den finns uppsnurrade på tyskens propelleraxel, men han fortsätter bara att vifta med armarna och vill få bort oss också från vår boj. Spanjoren förstår sen vad som hänt och inser snabbt att det är dax att börja förhandla. Han förtöjer sin eka vid tysken och erbjuder att ringa en dykare mot ett antal eurosedlar. Snabbt kommer de överens om ersättningen, och vi försöker nu få ett ok från den arge spanjoren att få ligga kvar på vår boj.  Det lyckas inte utan vi lovar att flytta oss. Samtidigt som vi fäller vårt ankare mellan musselodlingen och de privata bojarna ser vi att en dykare just anlänt till tysken. Efter en halvtimme är de befriade från bojar och tampar och kan också ankra på fritt vatten. Föreställningen är över för denna gången, lugnet lägger sig, och vi ser att mantåget hos tysken är full av kläder på tork. Läget var rätt svårt, det blåste 25 knops byig vind och det var trångt. Vi har just ätit, vi ligger stadigt utan att dragga (änsålänge) men vinden rycker i båten som svänger kraftigt.

Här är en bild på vår MOB Rescue Line, placerad ovanför akterspegeln, alltid klar att använda. Tack Odd, din lina fungerade verkligen bra. Trots frisk vind flög den iväg som en sten genom luften. Det var också enkelt att hala in med de fina öglorna i bandet. Kan verkligen rekommendera denna enkla med värdefulla räddningslina. Odd Lindqvist har säkert fler på lager!
Linan har vi nu torkat och laddat om. Den fungerade som sagt utmärkt,  trots frisk motvind. Det uppskattade nog också den tyska damen som med god fart var på väg ut ur viken, i riktning mot Madeira…