1. “On hard”  är vad man här kalllar att stå på land med båten. Sen drygt en vecka var det så dags att ta upp Spray för välbehövlig vila och omvårdnad. Till alla som tycker vädret har varit svalt i Sverige kan jag meddela att här i Cheasapeake Bay, Virginia har det varit tvärtom, väldigt varmt för årstiden. De senaste två veckorna har det stadigt varit ca 35 grader på dagen och strax under 30 på natten. Och mycket åska, riktigt tunga åskväder som jag aldrig upplevt det innan.  Det var naturligtvis väldigt jobbigt med värmen. Även att sova var svårt i värmen, och att ligga i sittbrunnen var inte kul när det ofta regnade på tvären i åskbyarna på natten.  Allt gick långsamt och det kändes som jag jobbade på hög höjd.

Att vika ner en stor ensam är inte kul, och värmen gjorde det inte lättare.

Jodå, jag fick plats i jollen  också men sen var det fullt.

Phuu…

Hans, jag googlade efter Hamels Sails i Virginia men hittade inget loft, så det fick bli Ullman Sails i stället.

Varvet har två fina traversliftar, en liten och en stor.  Upptagningen var ganska enkel. Det gällde bara att  backa in båten under kranen så skötte varvsfolket resten. Som tur var vädret lugnt.

Alltid spännade när båten kommer upp. Ligger banden bra? Hur mycket beväxning / snäckor finns det?

Rätt ok efter efter 15 månder i sjön. Mest beväxning var det strax under vattenlinjen, och inte alls mycket havstulpaner.

Spray on hard.

Nu följde en tid av ganska trevligt båtpyssel. Vi var rätt tidiga här på varvet, Lisa skulle ju hem snarast för sina njurproblem. Jag bokade inte om mina flygbiljetter och hade alltså gott om tid att fixa till båten. Planen är att göra allt så klart som möjligt så vi kan sjösätta och segla vidare så snart vi kommer tillbaka.  Jag har slipat på botten och lagt på två lager bottenfärg. Hela utsidan är polerad och jag har målat på nya djupmarkeringar på ankarkättingen. Vattenmaskinen är konserverad, motorn servar vi när vi sjösatt. Seglen är inne för översyn. Focken hade inget UV skydd, meneftersom det verkar vara det förseglet vi använder mest låter vi segelmakaren sätta på ett sådant. Dessutom finns det en lååång lista med grejor att fixa, 55 punkter… Men det är väldigt trevligt här.

Det finns flera långseglare som tagit upp sina båtar här, och det har blivit en fin gemenskap, mycket tack vare det fina samlingsrummet som finns för oss. AC, storbildstv, telefon och inte minst internet. Här samlas många efter dagens jobb.  Jag lärde bla känna Willard och QP, ett väldigt trevligt amerikanskt par, Willard amerikan och QP från Kina. De har tidigare varit “truckers” och kört runt med sin truck i hela USA och Kanada i sex år! Under den tiden bodde de i lastbilen, så nu tyckte det att de hade det så stort o lyxigt i sin segelbåt. Båten har de just köpt och utrustat här på varvet och ska nu ut på långsegling.

Idag söndag kastade de loss. Jag blev bjuden på jättegod kinesisk mat ombord flera gånger.  Senast i morse 06.30 serverades det  frukost; Kokta nudlar, frikadeller, salladskål, samt ett vändstekt ägg, allt i en god klar buljong. Efter det var det sockerkaka med färska björnbär och kaffe. Inte vad jag brukar äta till frukost, men nu står jag mig nog hela dagen!

Min fina lånecykel, Bersonbästa till West Marin var 6 minuter, Cykeln kunde den vägen utantill…

Putsa, putsa, putsa… och jag ramlade inte ner en enda gång!

Och plötsligt var det midsommarafton. Hade sparat några små sillar dagen till ära.

En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk. Var den länken sitter var uppenbart. Vi förlängde vår kätting i Las Palmas, från 50 till 80 meter. Den löstagbara schakeln är tyvärr inte av samma kvallité som de andra. Men det såg värre ut än det var. När jag knippsade av den var godset nästan lika tjockt som från början. Åtta månader har den suttit där, men nu har jag satt på en ny.

Kättingen är nu märkt var 5:e merter med färg. Dessutom med buntband var 10:e merter.

En dag fick jag besök av ett trevligt svenskt par, Kerstin och Anders,  som med sin båt Ash var på väg hem till Sverige. De har varit ute i två år, seglade först ner till Sydamerika och har sedan seglat norrut. De är nu på väg mot Kanada, Grönland, Island och vidare hem till Sverige.

Spray, redo för nya äventyr.

Idag är det lördag 27 juni. I början på nästa vecka kommer jag att lämna Spray för att hälsa på min syster Cecilia som bor utanför Washington. Det blir även ett stopp i Philadelphia där Kate och Tony bor, (Kate är syster till Damiann i Palm Beach) och på fredag eftermiddag är det dags att flyga hem från New York. Det känns lite läskigt att lämna båten,  Jag har sovit i land 3 nätter sen vi lämnade Saltsjöbaden för ganska exakt ett år sedan. Jag har bott in mig på Spray och känner igen alla ljuden ( det hörs alltid i en båt) . Men visst ska det bli kul o träffa barnen och alla vännerna igen.

Vi återkommer här när det blir dags att segla vidare.

Och här ett litet tillägg från Saltsjöbadens horisont. Jag, Lisa är nu hemma sedan drygt två veckor tillbaka och trivs med det.  Jag blev omedelbart omhändertagen på njurkliniken på Huddinge sjukhus, där man fortfarande håller på med provtagning och utredning. Jag har fått behandling och känner mig oförskämt frisk. Det var helt fantastiskt att tappa de 7 extrakilon jag lagt på mig i form av vätska i benen.  Nu ser vi fram emot 1 ½ månad hemma, utan båt och kommer att ägna tiden åt att åka runt och störa folk på deras semestrar och njuta av att det inte är så varmt.

Trevlig sommar önskar Elisabet och Karl-Axel.