Vi jobbar oss ner utmed Portugals kust. Det, som vi i förväg, trodde skulle vara ”an easy piece” i sol och medvind har blivit en bitvis ganska tung och skumpig segling i en envis motvind och med mycket regn.
Kusten är ganska rak och för att vågorna inte ska vara för branta håller vi oss en bit ut och tittar på kusten genom kikaren. Och äntligen har vi belönats med besök av delfiner. De kommer nästan varje dag, från ingenstans, och hoppar runt båten i ca 20 minuter, ivrigt tjattrande. Man blir så glad när man ser dem, och det ser så roligt ut när de hoppar omkring. Tyvärr är de svåra att fånga på bild. Denna bilden är den bästa av ca 50 knäppningar. Vissa saker upplever man bäst live!
I Porto, som var en mycket fin stad röstade Karl-Axel på svenska konsulatet. Konsulatet ligger i stans bästa läge nere vid floden. Trots sitt namn saknar Porto en hamn. Små båtar kan gå in i floden Douro. Om man har mast hindras man vid den andra bron i Porto, men utan mast kan man fortsätta i flera dagar upp bland vinodlingarna utmed flodsluttningarna. Stora båtar ligger i hamnen Lexioces norr om Porto som är en skitig och eländig hamn, där vi stannade minsta möjliga tid. Marinan i Porto var dock mycket fin, men vattenkvaliteten lämnar en del övrigt att önska.
Vi har nu i princip slutat ta vatten i hamnarna, utan gör vårt eget vatten ute till havs. Vi tillverkar 50 l vatten på 1 timma. Rena trolleriet.
En annan nyhet ombord är våra nya magiska glasögon mot sjösjuka. Att vi båda lider av sjösjuka är ingen hemlighet, och vad som helst som kan lindra detta är välkommet. Dessa glasögon, som kanske inte är dem man väljer om man vill sitta på en utomhusservering på Stureplan, har någon form av inbyggda vattenpass, som talar om för den förvirrade hjärnan vad som är horisontalplan. Vi har prövat dem en del och tycker de funkar ok, speciellt när man är nere i båten och inte ser horisonten. Återkommer med en mer detaljerad rapport. Snygga är de knappast.
Efter Porto har vi tittat i de mer eller mindre gudsförgätna städerna. Aveiro och Figuera do Foz, som ligger utmed kusten
I Figuera do Foz kom vi att stanna i hela 5 dagar. Elisabet skulle hem på en styrelserunda och vädret var inte särskilt inbjudande med regn och kuling. Våra försök att hyra bil i Fig Foz misslyckades och till slut fick Elisabet ta bussen till Lissabon, sova över i tyskarnas båt. De tyskar, som vi lärde känna under dramatiska förhållanden i Nordspanien, som nu kommit till Lissabon och sedan trassla sig ut från hamnområdet till flygplatsen i gryningen.
Efter 2 dagar åter till Figuera do Foz igen , där Karl-Axel blivit kompis med en hel liten seglings community med båtar från England och Frankrike.
Hola,
Det verkar som om ni har klarat av de tuffaste sträckorna. Well done! Jag cyklade tidigare MTB längs den Portugisiska kusten mellan Lissabon och Oporto och blev överraskad av den grova sjön med tidvatten och de gigantiska vågorna.
Hur ser er grovplan ut framöver? Seglar ni in i Medelhavet? Kommer ni förbi Mallorca så sänd mig ett mail så tar jag för-tampen. Per Helgesson och jag är på Mallorca och tränar rullskidor i Sa Calobra inför Marcialonga :-).
Kul att följa er reserapport
Hastaloego
Hej på er!
Härligt att läsa bloggen, spännande och kul att ni skriver så mycket och laddar upp så fina bilder.
Även om ni har haft ett par missöden så måste jag gratulera till att så mycket fungerar så bra, ni har uppenbarligen gjort ett gediget förberedelsearbete.
Jag är helt klart avis på er, häftigt att kasta loss och ge sig ut på stor-äventyr;)
/Magnus
Hej på er långseglare! Kul att läsa på er blogg igen. Ni verkar verkligen haft lite otur med väder och vind, vilket vi nu och då kommenterat i samband med väderprognoserna vi ser här hemma. Det verkar vara höstkulingarna som tar ovanligt sydlig bana i år, vilket våra irländska seglarvänner gladde sig åt när vi sågs i helgen. Håll ut! Vi ser att ni kommit till Caiscais – hoppas ni får det fint där.
Hej Ulla,
Ja det stämmer, vi är nu i trevliga Cascais. Efter en natt i den fina, men dyra marina har vi nu ankrat, mitt i stan känns det som. I morgon ska vi försöka fixa ny gasol samt mer metanol, sedan är det bara att vänta in ett lämpligt väderfönster för de 480 milen till Porto Santo. Flera av vvåra vänner har seglat igår och idag och vi är sugna på att hänga på. Det blåser äntligen nordlig vind.
Hälsningar Elisabet o Karl-Axel